Vad är Öppet och varför är Creative Commons svårt

Jag deltar just nu i en mycket intressant MOOC som heter Why Open” och körs på P2PU. Mitt deltagande är som deltagande i MOOCs alltid är, på gränsen till att knappast räknas men då och då går aktiviteten upp och jag har lärt mig att hur jag än försöker planera in aktiviteter etc så händer det mesta ändå på helt andra sätt. I den här kursens första vecka var jag noga att kolla tidszoner för att verkligen inte missa twitter-chatten – men jorå, missade den totalt och den här veckan visste jag inte ens när chatten var planerad för (sker via doodle så alla tidszoner kan få säga sitt och det är aldrig samma tid) och så märker jag hur jag plötsligt ändå hamnat mitt i den. Den som är intresserad kan ta del av chatten här på Storify.

Det här inlägget handlar om öppet innehåll – egentligen intresserar jag mig mer för öppen kultur, öppen praktik och öppet deltagande, men öppet innehåll är en nödvändighet för alla dem, även om det inte är en garanti. Därför känns det ändå lägligt att här först ta upp något om hur vi kan definiera ”Öppet” (innehåll) och sedan något från vad som togs upp i chatten om Creative Commons.

Vad räknas som ”ÖPPET”?

 Jag antar att det ligger i sakens natur när man värnar om något att ofta känna ”oj vad det här begreppet används slarvigt!”. Jag vet att jag själv har varit slarvig med vad jag kallar ”öppet”, men nu gäller skärpning och jag ska bena ut här varför. Att det slarvas med hur ”öppet” används kan ha att göra med olika saker; kanske för att det är lite utav ett buzzword för allt det där ”goda” med att digitalisera världen, kanske för att det finns okunskap om vad som skiljer olika licensers användarvillkor åt, kanske för att delakulturen vinner mark och ”öppet” känns som enda förklaringen för hur det kan ske utan att närmare undersöka vad ”öppenheten” består av.

Definition open content

Vilken tur vi har att andra redan tänkt ut vad ”öppet” innebär. I kursen ”Why Open”s första vecka sändes en hangout med David Wiley och han talar om att ett öppet innehåll utifrån att det ger andra rätten att göra följande med det (The 5R permissions): Retain, Reuse, Revise, Remix och Redistribute.

Det måste medges att med den här definitionen så är inte särskilt mycket längre ”öppet” och det är långt från att vara norm, och kanske just därför krävs en extra medvetenhet och det ska kunna bli någon förändring och därför är det otillräckligt att, både som upphovsperson och användare, slentrianmässigt ta sig an licensfrågan. Verktyget som vi har till hands här är Creative Commons.

Creative Commons olika villkor för olika syften

Ett ämne som kom upp under chatten var den om hur vi kan se på villkoret NC (Non-commercial, icke-kommersiell) och villkoret SA (Share alike, dela lika) och jag tänker knyta an till det här.

Doug Belshaw skriver i ”The essential elements of digital literacies” att digitala literaciteter är kommunikativa. Detta blir tydligt eftersom digitalt skapande har ett syfte och beroende på detta syfte så väljer jag som upphovsperson den licens som bäst passar mitt syfte, dvs hur kan jag bäst kommunicera mitt budskap till andra? Har jag skapat något som kräver att jag på bästa sätt skyddar det, eller kommunicerar jag mitt skapande bäst genom att sprida det – och i så fall till vilka och i vilka kanaler? Lagen utgår från att den som skapat något inte vill tillåta andra använda det, det kan vara värt att vara medveten om det.

När vi pratar om Creative Commons så finns inom det systemet fyra villkor för användning som kan kombineras i upp till sex olika licenser. Det kan vara snårigt att sätta sig in i vad som skiljer dessa villkor åt jag är inte ens säker på att det sker särskilt ofta. Kanske följer jag bara någon annans rekommendation, utan att ha insikt om vad den grundar sig på, eller så väljer jag utifrån vad som verkar ”enklast” och sedan håller mig till det. Alla de här villkoren förtjänar extra uppmärksamhet på sitt eget sätt, men det av dem som jag oftast hamnar i samtal kring är villkoret att användningen, av ex min bild, enbart får ske om det är i icke-kommersiella syften. Vid första anblicken kanske det känns uppenbart – varför ska jag låta andra tjäna pengar på vad jag har skapat? Men jag vill uppmuntra till en mer fördjupad bild av vad detta villkor medför.

Jag ser gråzoner för NC-villkoret överallt, i synnerhet som en följd av att skola och kommersiella intressen alltmer går samman. Vilka är konsekvenserna av att undervisningen inte har något finansiellt vinstintresse, medan skolan, där undervisningen sker, är ett vinstdrivande bolag? Om läraren vill dela sitt undervisningsmaterial med Creative Commons licens som innehåller NC-villkoret, så låter det som om det i själva verket hindrar skolan från att använda/sprida materialet vidare. Är det så? och om det är så, var det verkligen avsikten med att läraren valde NC-villkoret? Förs dessa samtal inom skolorna? Uppmuntras lärare att dela med varandra, men endast inom den egna verksamheten? Hur blir det då när lärare genom det rikstäckande utvidgade kollegiet vill ta del av varandras material och resurser? När jag känner det lika mycket värt att dela med kollegorna i kafferummet som med kollegorna i en helt annan del av Sverige.

En annan gråzon är den där bloggar och webbplatser innehåller reklam, det känns som om det innebär någon typ av kommersiellt intresse – även om det inte nödvändigtvis är blogganvändaren själv som står för det. Det är inte helt orimligt att tänka att bloggaren väljer bort NC-material till bloggen just för att den känns som en gråzon, och det är väl verkligen synd. Skolans webbplats och andra bloggares webbplatser kanske är precis de kanaler jag hade tänkt kunde vara lämpliga för att nå ut med något jag har skapat, och att de skulle kunna använda materialet på en rad andra sätt också.

Det undergräver licens-systemet om de systematiskt felanvänds. Om jag själv inte heller är villig att följa upp och agera på licensbrotten som jag upptäcker – gör jag då rätt i att välja villkoret från första början?

Är NC villkoren det enda sättet att förhindra att mitt material används av kommersiella aktörer? – Nej. Det finns andra alternativ, såsom Dela Lika-villkoren.

Frågan (och svaret) kommer från informationsmaterialet ”Fri kunskap tack vare Creative Commons licenser – varför en icke-kommersiell klausul oftast inte fyller dina syften” och ges ut i samarbete av Wikimedia, Creative Commons och iRight info. Jag rekommenderar verkligen texten till alla som vill tänka både ett och två varm kring det här med licenser. Medan NC-villkoret kan ligga nära till hands att användas just för att det tar upp sådant som vi sedan tidigare känner till, alltså det faktum att det finns kommersiella intressen här och var, så bygger Dela Lika-villkoret (SA, Share Alike) på att jag redan förstår något om Creative Commons, och kanske är det därför det villkoret inte är så flitigt använt och diskuterat som det förtjänar.  De kommersiella aktörer som inte är villiga att släppa sitt material med fria licenser (de flesta är inte det) avstår från att använda fritt material med Dela Lika-villkoret eftersom det kräver just det av dem.

Featured image: By  Caroline Madigan on Flickr CC BY-SA 2.0