Skolan, fri kunskap och världens största kunskapsprojekt

Förra veckan hade jag nöjet att träffa drivna pedagoger och utvecklingsfokuserade pratmakare på konferensen Framtidens lärande. Vid sådana här tillfällen känner jag alltid att det är lyxigt att få prata med spännande människor som delar intresset för lärande och viljan till utveckling. Tack alla som kom till mina inspirationsmöten och ni som dröjde er kvar eller kom flera gånger – tack för era frågor!

I min föreläsning ville ha få mycket sagt om många projekt. Säkert kan det ha upplevts lite rörigt för den som inte är helt bekant med Wikipedia, när jag håller låda om något som är kommet ur Wikipedia och som i jämförelse får världens största uppslagsverk att framstå som en gammal traditionalist. Jag träffade en person förra veckan som faktiskt sa att ”äsch, Wikipedia har ju funnits så länge att det inte förtjänar någon vidare uppmärksamhet längre”. Jaha, om nu så är fallet så har vi ett utmärkt tillfälle att se på berättelsen om Wikipedia och vad den säger oss.

Friare kunskap i skolan

Jag är av den åsikt att fri kunskap hör hemma i skolan och det är därför inte konstigt att hitta beröringspunkterna mellan ”världens största kunskapsprojekt – Wikipedia” och ”världens största kunskapsprojekt – skolan”. De här tre stegen av öppenhet är vad jag ser:

1. Tillgängligheten

Delakulturen som vi nu ser växa fram inom skolan är på rätt väg mot en efterlängtad acceleration av skolutvecklande kollegiala samtal. När vårt arbete i form av tankar, bilder, filmer, digitaliseras går dem att frigöras från sin isolering och göras tillgängligt för delning. 

2. Kunskapsdelningen

Kunskapsdelning innebär att erbjuda andra att sprida, ändra och bygga vidare på det som jag har skapat på ett sätt som går längre än delning  som egentligen går ut på att ”visa” . Den kollektiva kunskapen som skapas av flera är en större resurs än den kunskap som jag sitter på ensam. När vi använder Creative Commons kunskapsdelar vi våra tankar, bilder, filmer med andra och utgår från frågan om hur jag bäst kan sprida mitt verk – inte ”hur kan jag bäst kontrollera det”.

3. Öppna processer

I transperenta processer finns större potential till lärande än de som är dolda och endast visar den färdiga produkten. Vi som jobbar med elevarbeten vet detta, och samma sak gäller för vårt eget skapande av undervisning. På Wikipedia är det Mediawiki-mjukvaran som gör att alla versioner och redigeringar är synliga för alla. Den kollektiva resursen innebär mer än enbart det som kollektivet producerar – det omfattas också av själva processerna kring skapandet.

Den kollektiva resursen

Jag läser Åke Grönlunds ord i Unos Unos rapport (s. 44):

Det är ineffektivt ur alla synpunkter – tidsanvändning såväl som kvalitet – att låta varje lärare uppfinna och producera sina egna läromedel.

Han drar slutsatsen att varje skola behöver en gemensam pedagogisk resursbank för att hantera förändringen som en mer digitalt fokuserad undervisning innebär. Camilla Lindskoug ställer frågan varför resurser ska begränsas till den enskilda skolan, när det lika gärna kan handla om nationella resurser. Jag ser på Wikipedia och inser att desto fler som är engagerade, desto högre kvalitet når den kollektiva kunskapen. Jag vet också att när jag själv undervisar så är det ganska bra, men när jag dessutom kan utnyttja mina kollegor ute i Sverige som resurser i min planering, genomförande och utvärdering, så får mina elever tillgång till en undervisning som håller högre kvalitet. Detta vet också varenda Wikipedian.

Här är mina slides.

simplebooklet.com

Featured image By Eric Wüstenhagen from Hamburg, Deutschland (Superbokehtheorie) [CC-BY-SA-2.0], via Wikimedia Commons

Published By
Sara Mörtsell

1 Comment

Kent Lundgren

Gillar anslaget i FRIARE KUNSKAP I SKOLAN och hur denna karakteriseras i tillgänglighet, kunskapsdelning och öppna processer. Vad kan vara bättre än tillgänglig kunskap som delas och öppna processer? Dessa karakteristika av ”fri kunskap” (kanske skulle detta begrepp kunna utvecklas vidare) möjliggör reflektion kring det för tillfället ”slutgiltiga” resultatet och hur ”kunskapen” kan utvecklas och föras vidare. Kanske skulle jag vilja lägga till något som kanske skulle kunna kallas etiskta aspekter kring vilken kunskap och vilka förmågor som är viktiga. Ett känsligt ämne…!? Vem är hen som är förmögen att säga vilken kunskap som viktig?, och vilka förmågor som är viktiga?

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.