När vi ser med nya ögon på gamla modeller

Jag avslutade förra veckan med två dagars Wikipedia-workshopande tillsammans med Lunds universitet. Något intressant som ofta händer när vi vi introducerar Wikipedia så här under en heldag är att någon av deltagarna förr eller senare uttrycker sig om att de upplever en total omvändning i sin syn på Wikipedia. Jag tar tacksamt emot dessa berättelser och det är såklart lärorikt att fundera över vad dessa berättelser säger. Så här kan det låta:

Tre tecken på ”omvändningen”:

  1. ”Men, jag tror polletten har trillat ner!” Detta utbrast av deltagarna  plötsligt inför alla, och fortsatte  med stor entusiasm och iver: ”Wikipedia är alltså inte en organisation och det är inte ett företag och det finns ingen reklam – det är alltså volontärer som lägger sin egen oavlönade tid på att skapa hela Wikipedia?!” För den som kommer helt utan förkunskaper om Wikipedia blir den här insikten oerhörd.
  2. ”Men, vem som helst kan ju manipulera informationen!” En av deltagarna tog upp möjligheten för exempelvis Kinas regering att gå in och manipulera uppgifter i artikeln om dödsstraff i landet. Här pratar vi om skepsis, misstänksamhet, ifrågasatt trovärdighet och diskussionen kretsar kring var kontrollen finns.
  3.  ”Men, de goda krafterna vinner ju!” Nånstans landar processen ändå i insikten om att även om det är möjligt för vem som helst att sabotera, så är dessa individer alldeles för få i jämförelse med de ”goda” och seriösa krafter som frivilligt ger av sin tid och energi till att skapa ett fritt och användbart uppslagsverk.

Allmänningens nygamla egenskaper

De här samtalen får mig att tänka på vilka egenskaper hos Wikipedia-projektet som är så grundläggande annorlunda mot andra projekt. Till ytan kan det handla om själva kunskapsdelningen, som i sin enklaste form går ut på att det jag bidrar med blir tillgängligt för alla att läsa världen över. Att kunna sprida fri kunskap är projektets kärna och i den här filmen hörs budskapet om just det från skolbarnen i Sydafrika. Men kunskapsdelning tycker jag inte säger så mycket om vad Wikipedia-projektet egentligen handlar om. Vi har tillgång till massor av information dagligen och vi är flitiga med att dela den med varandra. Att jag skriver det här inlägget är också ett delande, och i sig är det föga märkvärdigt.

För att hitta de allra intressantaste egenskaperna med Wikipedia behöver vi se på hela deltagarkulturen som det innebär. Det är i deltagarkulturen som gränsen mellan att producera och konsumera suddas ut. När vi deltar så gör vi det genom att ge upp vårt ägandeskap över det innehåll som vi  skapar. I stället går vi in som olika delar i allmänningen och omfattas av de gemensamma riktlinjerna som  vi tar fram för att kunna använda platsen på det sätt som vi vill.

Jag tror att det som lägger grunden till de ovan listade reaktionerna på Wikipedia just handlar om en konfrontation med ett system som bryter mot den konventionella toppstyrda ägandemodellen. Men att äga våra resurser är inte enda sättet, och hierarkier är inte enda sättet att kontrollera för kvalitet. Ett lysande exempel på det är Skjutsgruppen, den ideella samåkningsrörelsen som delar de gemensamma resurserna för en hållbar utveckling och ifrågasätter hur viktigt det egentligen är ”att äga” om vi ändå har tillgång till ”att använda”. Jag hade nöjet att träffa Skjutsgruppens grundare, Mattias Jägerskog, i veckan och han berättade hur systemet funkar för att det bygger på förtroende mellan deltagarna. Det är inget konstigt med att låta någon okänd åka med i bilen när man har gemensamma bekanta. Förtroende är en ”valuta” som funkat i urminnes tider.

Featured image: Fat Rat, uppladdad av Wikisuol till Wikimedia Commons i samband med fredagens workshop, CC-BY-SA 3.0.