Den är inte helt ovanlig, den där frågan om huruvida det går att lita på Wikipedia eller inte. Jag får den titt som tätt när jag pratar om Wikipedia med exempelvis lärare eller journalister. Ibland kommer den väldigt tidigt, men den kan också komma mot slutet av samtalet, i vad jag ser som ett försök att summera vad som egentligen gäller. Och vad är det som egentligen gäller? Frågan är på något sätt sprungen ur en annan tid får jag en känsla av. Den avkräver ett tydligt svar och vittnar om en tro på att det svaret är ett användbart verktyg. Wikipedia har ju en historia av att vara det verktyg som inte tillåtits användas inom akademiska studier, men som ändå figurerat där i det dolda.

Härom veckan figurerade följande rubrik i mitt flöde Professors See Shift in Academic Attitudes on Wikipedia och den visade sig komma från Harvards Collegetidning. Ofta handlar rubriker som denna om skiftet från att se Wikipedia som något att sky till något att bejaka och till och med gå in i som medskapare av innehållet, ett verkligt välkommet steg givetvis. Jag ser att det här skiftet också har effekter på hur Wikipedia som mediaaktör och dess innehåll värderas, som räcker sig bortom ”Går det att lita på Wikipedia-frågan”.

I Unescos material Medie – och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen räknas följande kunskaper upp (s. 16) som det väsentliga i MIK. Jag ställer de här som frågor om just Wikipedia.

  1. Vet du hur Wikipedia fungerar?
  2. Vet du under vilka förhållanden Wikipedia kan utöva sina funktioner på ett effektivt sätt?
  3. Kan du bedömma hur väl dessa funktioner utövas genom att värdera innehållet och de tjänster som Wikipedia erbjuder?
  4. Hjälper din kunskap dig att aktivt delta i medie och informationskanaler på ett meningsfullt sätt?

Det här är inga lätta frågor att sätta sig in i för den som nyligen fått upp ögonen för hur Wikipedia avviker från övriga kommersiella jättar på webben och med sin öppna redigeringsmodell avviker från andra uppslagsverk. Det blir extra tydligt om vi tar Unescos övning vidare, och byter ut Wikipedia mot annan media: Vet du hur Google fungerar? Vet du under vilka förhållanden Facebook, digitala läromedel, reklam kan utöva sina funktioner på ett effektivt sätt? etc. Det är i de här frågorna som vi kan närma oss betydelsen av algoritmer, priset på kostnadsfri användning och vilka som ges inflytande över andra. Frågan blottlägger också Wikipedias problematik med att kvinnor och män läser, medan det är männen som formulerar innehållet, vilket inte är ett effektivt sätt för Wikipedia att utöva sina funktioner på. Och sista frågan är spännande – skulle en god kännedom göra oss till aktivare deltagare på ett meningsfullt sätt? För mig är fallet tveklöst så att meningsfullhet och delaktighet ökar i takt med kännedomen om Wikipedia. I fallet med Google och Facebook är jag mindre säker. Jag kan faktiskt väldigt lite om dessa mediaaktörer. Går det att lita på dem?

Featured Image: Lesendes Mädchen av Gustav Adolph Hennig [Public domain], from Wikimedia Commons