Den här texten är det manus jag använde för att spela in mitt semestersnack för Skolsnack den 21 augusti 2015.  Och missa verkligen inte semestersnacken som Jonas Monsén och Ingela Netz också spelat in!

Autencitet i skolan

Den här veckan började skolan i Sverige, med ett nytt läsår. Det är två år sedan jag startade mitt sista läsår som lärare. Då jobbade jag på en gymnasieskola i Stockholm dit alla Stockholms Stads nyanlända ungdomar kom och fick sitt första möte med skolan i det nya landet Sverige. De här eleverna är anledningen till att jag alltid har känt det så meningsfullt och angeläget att få diskutera skola och utbildning – skolan är viktig på riktigt. Detta är helt uppenbart när det gäller unga människor som lämnat hemskheter bakom sig för ett nytt liv i Sverige – och den här övertygelsen om skolans roll sitter djupt rotad i mig tack vare dem.

Annars, har jag börjat att mer och mer undersöka vilka olika antaganden som ligger till grund för minas och andras åsikter, handlanden, val och yttranden. Varför gör vi som vi gör och varför säger vi som vi säger, vi som är i skolan och i samtalet om skolan? Och jag som säger det heter Sara Mörtsell, och har tänkt säga något om autencitet – om autencitet i skolan och om autencitet och Wikipedia.

Så, de antaganden vi gör är intressanta och inte helt oviktiga. Speciellt är det intressant att undersöka antaganden som ligger i skärningspunkten mellan skolutveckling och teknisk utveckling, och det är ju aktuellt med tanke på en pågående digitalisering. ”Nytt är alltid bättre”, i synnerhet om det nya är digitalt, för då antar jag att det är en klar förbättring av något gammaldags analogt som alltför länge har slösat mitt liv… Det är också aktuellt för mig eftersom det här gränslandet mellan utbildning och internet har blivit min hemvist. Jag jobbar som utbildningsansvarig på Wikimedia Sverige.

Ett sådant här antagande som har snurrat runt extra mycket hos mig den senaste tiden är ”det autentiska lärandet”, eller snarare jakten på det autentiska lärandet och övertygelsen om att det är något att sträva efter. Jag tänker mig att du som lyssnar känner igen det här antagandet, och att det cirkulerar i skoldiskussioner och pedagogiska samtal, oavsett om du själv delar det eller inte. Jag tänker på det som ett samlingsnamn för olika idéer om undervisning och lärande som på något sätt handlar om att aktiviteten, i skolan, ska i någon form efterlikna, eller helt enkelt vara, en uppgift som finns i verkligheten, utanför skolan.
Jag har själv deltagit i jakten på autentiska uppgifter, motiverat av att skapa autentiskt lärande så det här är ett synnerligen välkänt antagande för mig, och det tarvar undersökning.
Den här ”jakten på autentiskt lärande” väcker en rad olika frågor hos mig:

  • Förutsätter ”autentiskt lärande” att det finns icke-autentiskt lärande? Icke verkligt lärande, lärande på låtsas? lärande som inte är lärande?
  • Är lärandeaktiviteter som ”saknar det autentiska inslaget”, som endast existerar i själva undervisningen, något dåligt?
  • Det som vi verkar lyckas undkomma genom de riktiga, autentiska, uppgifterna, hur skadligt är det egentligen?
  • Går det att säga att skolan är viktig på riktigt om det nu verkar som om ”riktiga uppgifter” handlar om allt som inte är skola?

Det verkar onekligen som om det finns någon form av motsättning här. Ingrid Carlberg talar om det som ”skolans paradoxala kontraproduktivitet” och det är ett av de bärande temana i hennes bok från i år ”Kunskapskulturer och undervisningspraktiker”.  Jag håller på att läsa den just nu och den är verkligen läsvärd. Hon menar alltså att det finns ett spänningsförhållande mellan skolans mål och syfte. Syftet är lärande men det går heller inte att bortse från att skolan också handlar om vad som praktiskt fungerar under 50 minuter, inom läsårets start och slut och den där frågan som jag tror att alla lärare känner igen ”Kommer det på provet?” är en verklig del av vad skola är. Hur ser den skola ut som endast har autentiska uppgifter? Det är otillräckligt att ensidigt jaga efter autentiskt lärande, för att bota skolans spänningsförhållande. Så känner i alla fall jag när jag läser Carlgren.

Jag tänker på hur jag själv har tänkt på att det autentiska, de autentiska problemen och aktiviteterna är så viktiga för undervisningen, så att nästan allt annat blir ointressant eller rent utav ett misslyckande, men desto mer jag tänker på det desto mer orimligt framstår det.

Roger Säljö säger om saken så här i ”Lärande och kulturella redskap” från 2013:

I undervisningssammanhang antas ofta att de begrepp och färdigheter man lär sig i skolan, går att ”tillämpa” – som uttrycket lyder – på vardagliga problem och situationer. Detta är en mycket genomträngande föreställning som återskapas i uttryck som att ”skolan skall anknyta till verkligheten” och liknande.”

Och Säljö säger att, visst kan det absolut vara så färdigheter i skolan går att överföra till sammanhang utanför skolan, men han tillägger:

”Men detta är bara en del av historien och det är tveksamt hur mycket av det institutionellt organiserade lärandet som kan legitimeras på detta sätt.” s. 153

Autencitet och Wikipedia

Och hur är det med autensiteten i Wikipedia? Hur hänger den ihop med skola och utbildning? Jo, autencitet bidrar till att legitimera Wikipedias relevans för utbildning, om du frågar mig. Det är väldigt på riktigt att redigera Wikipedia, förändringen sker direkt och reaktionerna kan komma snabbt, eller inte alls, vilket kan vara ett gott tecken. Det är ju också så att väldigt många läser Wikipedia; det finns siffror som säger att Wikipedia har smått otroliga 500 miljoner unika besökare på en månad, alltså en halv miljard, och då är det fortfarande 3 miljarder människor som ännu inte är Internetanvändare.

Wikipedia kan vara ett störande moment för undervisning, och då tänker jag på när det används av elever som en lätt och tillgänglig källa för var som är rätt och sant. Ingen information ska användas så. Om dina elever gör det här, be i så fall alltid om en kort redogörelse över varför texten de läst på Wikipedia är trovärdig.

  • Hur många olika personer har bidragit till texten, 10, 50, 100 mer? och vad säger antalet om textens trovärdighet?
  • När var det senast klotter i artikeln?
  • Vad har artikeln för brist och hur har du hanterat den?

Den här typen av information finns alltid tillsammans med en Wikipediaartikels innehåll och vem som helst kommer åt det, om man vet var man ska kolla.
Wikipedia är snart inne på sitt femtonde år och vad som har hänt under de här åren är att fler och fler pedagoger världen över, inte bara i Sverige, får upp ögonen för vilken möjlighet Wikipedia faktiskt innebär. Vi ser en förflyttning från att vara ett hinder i undervisningen till att vara en möjlighet.
Wikipedia är ju världens största faktabok, finns på hundratals språk, och alla kommer åt den, och den är fylld av både kunskap och kunskapsluckor, och det är de där luckorna som gapar efter att fyllas med innehåll som är så intressanta.

När jag kollar igenom vilka luckor som har bearbetats av studenter och lärare under de senaste månaderna på engelskspråkiga Wikipedia (världens överlägset största) så ser jag, bland många andra, följande ämnen:

  • African American Women’s History
  • Human Ecology
  • Critical Race Theory

När jag kollar igenom vad de här studenterna har gjort så hittar jag en student som genom sin kurs ”Critical Race Theory” har varit med och bidragit till artikeln ”Shooting of Michel Brown” och sedan dess har artikeln haft över 800 000 visningar, det ar alltså bara på några månader.

På svenskspråkiga Wikipedia har gymnasieelever och universitetsstudenter under den senaste terminen skrivit om:

  • Musikgenrer som psykedelsk trance och postgrunge….
  • Bakterier som orsakar fisksjukdomar, outtalbart namn.
  • Keltisk mytologi, också med outtalbara namn där…
  • Hypofysen och psykokirurgi
  • Djuren!! populära för gymnasiets naturvetenskapliga elever.

Så det finns inslag av autencitet i att bidra till Wikipedia som en del av kursen och att skapa undervisning kring en sådan aktivitet, det finns också väldigt mycket skola i att göra det.

Nu är hösterminen för 2015 igång och jag ser fram emot att se fler elever och studenter bidra till Wikipedia.

 Featured image: Tesseract 2013 by Bill Domonkos, CC BY-SA  via Public Domain Review