När en MOOC handlar om ett Massivt Open Online Community

Jag med flera håller som bäst på att förbereda för Skollyftets MOOC och känner att det är dags att dela några tankar med dig som är intresserad av att delta i MOOCen men som kanske inte riktigt är bekant med vad den kan komma att innebära. Jag kom till den här insikten genom Alastair Creelman som i sitt inlägg Drowning in Freedom manar till kursförberedelser som inkluderar den som är ny för en sådant här kursupplägg, för att undvika “drunkning”. Jag tänkte försöka göra det genom att första beskriva några av tankarna med det MOOC-upplägg som ligger bakom Skollyftets MOOC för att sedan försöka ge tips på hur en MOOC-novis kan hantera några möjliga scenarion.

Massive Open Online Community?

MOOC är en förkortning för Massive Open Online Course – men för det här ändamålet, att försöka beskriva en sådan kurs för den som är ny, tänker jag ändra betydelsen till – Massive Open Online Community. “Gemenskap” är översättning av “community” men ändå ganska otillräcklig så jag håller mig till den engelska termen här. Inom vårt lärar-community har begreppet “det utvidgade kollegiet” kommit att användas flitigt för att beskriva vad det handlar om. Det myntades av Anne-Marie Körling och hon beskriver det just som “en slags känsla av samhörighet”, läs gärna hennes inlägg om begreppet här.

Men, kan verkligen en “kurs” vara ett “community”, ett “community” vara en “kurs”? Om det inte är en “kurs” vilka lärmöjligheter finns för mig? Frågorna är onekligen på sin plats. För den som vill ta ett djupare dyk i svar på den frågan kan jag rekommendera den här artikeln av Sean Michael Morris och Jesse Stommel. Ett urval av artikelns underrubriker ger en fingervisning om vad det handlar om; “Learning in a MOOC, Community as Learning, Building Community in a MOOC”. Författarnas resonemang går ut på att de likställer community med lärande, och hävdar att genom att vara medlem i sitt community befinner man sig i en decentraliserad lärprocess som till stor del förutsätts av den icke-hierarkiska karaktären som ett community har, i synnerhet jämfört med en traditionell kurs/utbildning med både fördefinierat innehåll och föreskrivna roller. I ett community finns inget behov av att dela upp medlemmar i lärare och elever – där är snarare alla lärare och alla är elever. Det här resonemanget är i sin tur hämtat från Dave Cormiers artikel Community as Curriculum, och jag vill dela följande därifrån därför att det säger något om hur ett community fungerar –  nämligen den välkända devisen “sharing is caring”:

In a professional network, “taking care of oneself” is what is considered appropriate; in a community, lending a hand and helping to make sure that others in the same community are learning is the highest order.

Varför en MOOC-nybörjare inte behöver misströsta

Jag tycker att community-aspekten ger en bra ingång till att förstå både hur en MOOC kan skilja sig från en traditionell kurs, och också hur man som MOOC-novis kan försöka att hantera scenarion som under andra omständigheter kanske skulle leda till misströstan och avhopp. Creelman listar de här faktorerna i det ovan nämnda inlägget och de är i sin tur tagna från Keith Brennans artikel In Connectivism, No One Can Hear You Scream – a Guide to Understanding the MOOC Novice. Jag tar mig friheten att tämligen fritt översätta den här listan av scenarion för att ge mig på att försöka möta upp dem.

1. “Jag ser hur andra lyckas i kursen medan jag själv känner att jag inte gör det.”

Det vore olyckligt om det här är ett scenario som får någon att hoppa av en MOOC. Det finns många olika sätt att lyckas med det man vill i en MOOC och sällan är det samma som för någon annan. Ta chansen att försöka se hur och vad den som verkar framgångsrik gör i sitt deltagande. Allas deltagande ser olika ut.

2. “Jag utsätts för en stor mängd och för snabb information  i en enda kaotisk röra.”

Ge inte upp här! Att skapa mening ur kaos är lärorikt. Ett ypperligt tillfälle att ta kontakt med någon i communityt för idéer och handledning. Det är inte meningen att någon som enskild ska klara av att på djupet ta emot och all information i samma sekund som den kommer.

3. “Jag befinner mig i en decentraliserad lärprocess och drunknar i att behöva välja vad som passar mig.”

Om man är ovan att själv styra sitt lärande kan det ta tid att identifiera vilken riktning det kan ta – låt det ta den tid det behöver! Kanske är det just det som blir den mest betydande lärandeerfarenheten innan det är färdigt.

4. “Jag ställs inför komplexa uppgifter med liten eller ingen stöttning.”

Kom ihåg att stöttningen finns, även om den kanske inte tar den form som man traditionellt är van vid. Gör ett anrop, anpassa uppgiften så att den känns mer hanterbar, se hur någon annan tar sig an den!

Sammanfattningsvis kan man säga att det handlar om att, i konnektivistisk anda, på något sätt agera genom att knyta an tankar, idéer, information, erfarenheter och medlemmar till varandra på ett sätt som skapar meningsfulla lärerfarenheter och samtidigt då byggs och omformas det community som man verkar inom.

Published By
Sara Mörtsell

4 Comments

Anna Kaya

Tack för detta inlägg, Sara! Vi är många som är nybörjare när det gäller detta med MOOC och då känns det så skönt att någon kan förklara så man förstår lite bättre. 🙂

admin

Jag tänker att det kan finnas en del begrepp att gå vilse i, alla MOOCar har inte en stark community-faktor till exempel.

Jonas Bäckelin

Jag har också läst om hur deltagande i en MOOC kräver ”nya” färdigheter. Har testat att skapa låta gymnasieelever skapa en lärnod på nätet (PLE) och sedan utbyta erfarenheter kring ett ämne för att bygga upp lärmiljö (PLN) på nätet. För att inte hamna i kaos satte vi upp en bedömningsmatris (https://p2pu.org/en/groups/vad-innebar-en-cool-kurs/content/kommunikation-och-verktyg-pa-internet/)

admin

Det där ser verkligen intressant ut Jonas! Jag tycker att matrisen synliggör vilka kvaliteter som spelar roll för framgång i ett distribuerat lärande – att både förstå sig på kulturen och dela sina färdigheter till andra ligger långt till höger. Det är också en karta över hur vägen dit kan se ut – mycket användbar för oss alla och inte bara gymnasieelever!

Jag kommer att bära med mig den och dela vidare – tack! 🙂

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.